weheartit

”Jo, det att vi inte gillade samma saker. Det gör vi ju inte, men det spelar verkligen ingen roll. Jag tycker ändå om att vara med dig. Hur mycket som helst. Men jag vet att jag inte är som Cissi och Frida och dom, så det är …”

Han avbröt henne.

”Varför tycker du att du ska vara som dom?”

”Bara för att dom är … Du vet det där vi pratade om att göra tråkiga saker? Jag gör ju bara tråkiga saker. Och jag har känt mig så extremt himla tråkig.”

”Med mig?”

”Nej! Med mig själv. Jag tänker liksom att jag skulle försöka ändra på mig lite när vi flyttade hit. Bli glad och kul och så där. Positiv. En sån som människor vill vara kompis med.”

”Fast du tycker inte att det lyckades, eller vadå?”

”Kanske någon stund ibland, men …”

”Men inte som att du blev en Cissi och Frida, menar du?” Adam lät allvarlig. ”Fast … Jag fattar ändå inte varför. Du är ju verkligen inte tråkig. Eller negativ eller jobbig. Du behöver inte hålla på och anstränga dig för att bli någon annan. Helt ärligt, Agnes. Det vore extremt tråkigt om det blev det.”

”Men det är som … Ibland känner man ju inte ingen sig själv. Har du aldrig varit med om det? Av någon anledning råkar man bli en person som man verkligen inte alls gillar. Och sen går det inte att komma ur det. Det är väl klart att man vill ändra på det då, eller hur?”

Han funderade en stund innan han svarade.

”Fast ibland tror man kanske massa saker om sig själv som inte stämmer längre. Ibland har dom blivit rätt så fel.”

”Men du vet inte hur jag hade det förra året”, mumlade hon mot hans axel.

”Du kan berätta.”

Hon skakade på huvudet. Det går inte. Kan inte. Vill inte.

”Jag vill i alla fall inte att du ska ändra på dig”, sa han då.”Och jag vill alltid att du ska komma över, och det är inte för att jag är snäll, eller för att vi bor grannar, eller går i samma klass. Det är bara för att det är det roligaste jag vet.”

”Säkert?”

”Hundra.”